La Scala

Det finns tillfällen då man går gatan fram och man möter en person. Man håller till höger på trottoaren som man ska göra men personen man möter väljer att fortsätta gå till vänster. En krock börjar uppstå. Man tittar mot personen som är i sina egna tankar, man byter sida, den andra personen reagerar och gör likadant reflexmässigt, man möts som två magneter och står och repelerar emot varandra ett tag, ler fånigt och går sedan förbi varandra. Man tycker att personen man mötte är en riktig idiot och börjar avsky andra fotgängare och människor i allmänhet och skäms lite över hur håglös man är. Man vill egentligen bara skrika till personen att flytta på sig, välj din sida och håll till den så slipper vi båda se ut som fån.
 
Så har det varit lite för mig och "Mårten", vi har helt enkelt slagits om samma yta att röra sig på.Vi har krockat eller åtminstone snuddat vid varandra och tänkt att han jag bor med är en riktig idiot. En riktig nolla. Fast på något sätt har vi ändå stått ut med varandra för att vi är båda medvetna om att det är så. Vi är helt enkelt två magneter som attraherar varandra